citynature.eu

Gammelstadsfjärden

En fågeloas mitt i Helsingfors

Gammelstadsfjärden från ovan 1937 © Nylands förbund, fotograf okänd
Gammelstadsfjärden fredades som naturskyddsområde år 1959. Denna fågelvåtmark var ett betydande utflyktsmål redan i början av 1800-talet, då bland annat fågelmålaren Magnus von Wright gjorde utflykter dit.

Under 1900-talet var område känt för sina skrattmåsar, som häckade i tusental kring Gammelstadsfjärden.

Det grunda vattenområdet förorenades svårt på 1960- och 1970-talen, när bristfälligt renat avloppsvatten släpptes ut i viken. Nu är den på väg att återhämta sig. Under 2000-talet har många nya fågelarter börjat häcka där. Den blir också ett allt populärare utflyktsmål.

Efter Helsingfors grundande på 1550-talet skulle försvarsvallar byggas på Borgnäset. På platsen verkade också kronans skeppsvarv. De två skjulen på Borgnäsets strand påminner om att platsen användes som bas av flottningsföretag i början av 1900-talet.

I slutet av 1800-talet var Fårholmen bebodd och en del av Viks gård. En kärrväg ledde ut till holmen längs samma rutt som spången numera löper. Nykterhetsföreningen Koitto ry hyrde ön som sommarkoloni 1904. Redan samma år uppfördes det en byggnad som fick namnet Lepola på ön. Stockhuset Pohjolan Pirtti byggdes högst uppe på ön 1905.

Från början gjordes endast dagsutflykter till Fårholmen med stora kyrkbåtar. Senare började man övernatta i Lepola och i tält. Omkring 1913 började man bygga enkla stugor av kartong, som togs ner till vintern. Sommarstugor i sin nuvarande form började byggas på 1940-talet. Numera finns det drygt 100 privatägda sommarstugor i området.

Den första spången byggdes på Fårholmen 1991 och fågeltornet 1993.

Lammassaareen vuonna 1905 Raittiusyhdistys Koiton rakentama Pohjolan Pirtti. Rakennukseen tehtiin kahvilasiipi 1930-luvulla. Kuvaaja tuntematon, Helsingin kaupunginmuseo.

Pohjolan Pirtti, som byggdes på Fårholmen av nykterhetsföreningen Koitto år 1905. Byggnaden fick en kafédel på 1930-talet. Foto Helsingfors stadsmuseum, fotograf okänd.

 

Menu
Karta