Trädgårdschampinjon
Champinjonerna (familj Agaricus) är mörksporiga skivskampar (ordning Agaricales) och förmultnar förna.
De flesta champinjonarter växer i kulturmarker. Man ser ofta champinjoner i trädgårdar, parker och gräsmattor i städer, och i lundar på kulturmark.
De flesta arterna är vita, men även bruna och mörkfjällade arter förekommer.
Den största delen av champinjonerna är utmärkta matsvampar. De samlar dock lätt på sig tungmetaller från miljön och växer ofta på förorenade platser, så det lönar sig att fundera noggrant varifrån man plockar dem för att äta.
Kungschampinjon
Svampen har en god, nötaktig doft. Den har också en stark smak som är klart nötaktig.
Kungschampinjonen (Agaricus augustus) är en av våra största champinjonsarter, och med sina gyllenbruna fjäll är den verkligen kunglig i utseende.
Kungschampinjonen växer i näringsrik mylla i trädgårdar, parker och lundar i södra Finland.
Arten är sydlig, och blir snabbt sällsyntare desto länge norrut man går. Man har dock observerat den ända upp till Kajanaland. Kungschampinjonen har länge en klotformad hatt, är 7–25 cm bred, och när den blir äldre blir den plattare och färgen blir halmgul – gulbrun med gulbruna fjäll. Lamellerna är fria och till en början ljusa, senare rödaktiga och till sist svartbruna. Foten har ring och är 10–20 cm lång. Ringen är stor, vit, hängande och gulfjällig till undersidan.