Gammelstadsvikens fenomeninlärningskontroller för grundskolor och gymnasier

Fenomeninlärningskontrollerna kan användas som hjälp för fenomeninlärning eller exempelvis som program under en temadag.

Frågorna vid kontrollerna är avsedda som en hjälp att komma igång och närma sig fenomenet. Man behöver inte följa dem som sådana eller bara följa dem, utan varje grupp eller elev kan anpassa utförandet, som brukligt inom fenomeninlärning.

1. Beroende på de praktiska omständigheterna finns olika alternativ för hur det hela genomförs:

“Klassen måste hållas under en enda lärares vakande öga.” – Man bör välja bara ett fenomen som alla grupper studerar.

“Klassen måste hållas under en enda lärares vakande öga, men är lugn och uppför sig väl.” – I stället för ett enda fenomen kan man överväga att välja två närliggande fenomen, så att läraren kan se båda kontrollerna. Sådana par kunde vara Helsingfors och Fiske, Viks fåglar (Borgnäsets fågeltorn) och Gammelstadsvikens gamla synder; Viks fåglar (Fårholmens fågeltorn) och Naturvård.

”Flera lärare är med.” – I detta fall kan man välja lika många av de sex fenomenen som det finns övervakande lärare.

2. Välj fenomen redan i förväg i skolan. Bekanta er med webbplatsen och fenomenet i skolan före er utflykt. Det slutgiltiga arbetet görs i skolan efter utflykten.

3. På startplatsen, som är utmärkt med svart på kartan, läser man upp fenomenalternativen och deras färgkoder:

Helsingfors (utmärkt på kartan med vapenblått)

Fiske (utmärkt på kartan med sommargult)

Viks fåglar (utmärkt på kartan med metro-orange) Obs! Kontroller med samma text finns i båda fågeltornen, det vill säga Borgnäsets och Fårholmens fågeltorn.

Havsytan i ett föränderligt klimat (utmärkt på kartan med bussblått, det vill säga mörkblått)

Gammelstadsvikens gamla synder (utmärkt på kartan med tegelrött)

Naturvård (utmärkt på kartan med spåra-grönt)

4. Nedan finns tips för de olika kontrollerna och internetlänkar som kan vara till hjälp för läraren.

Helsingfors

• Varför tror du att kung Gustav Vasa ville grunda Helsingfors just här under medeltiden år 1550? Tips för läraren: Hur tog man sig fram längre sträckor under medeltiden? Vilka livsmedel betraktades som värdefulla. Hur skyddade man sina boplatser?
• Hundra år senare, 1640, beslöt man att flytta staden till det område där Senatstorget och Kronohagen numera finns. Efter er tur runt ön kan ni fundera över de praktiska orsakerna till detta beslut. Tips för läraren: Sverige hade sin stormaktstid under denna tid och staten hade en stor flotta för krigföring. Stora segelfartyg och Vanda ås mynning längst in i den steniga Gammelstadsviken var ingen bra kombination. Under våren kunde ån också bete sig hotfullt – hur?
• I Tekniska museet finns ett Kraftverksmuseum
• Dammen hindrar flera fiskarters vandring uppför Vanda å, men å andra sidan skulle en rivning av dammen förstöra ett industriellt arv från slutet av 1800-talet. Ta reda på vilka alternativ som lagts fram gällande dammens öde. Har staden redan beslutat hur man ska göra? Tips för läraren: Utredning av de juridiska förutsättningarna för rivning av dammen i Gammelstadsforsen i Helsingfors, Vanhankaupunginkosken pato jää toistaiseksi pystyyn Helsingissä – itäistä kalatietä kunnostetaan (Ylen nyhet 10.1.2017)
• Leta efter ett gammalt fotografi av Gammelstadsforsen på Helsingforsbilder.fi. Ta själv en bild från samma plats eller så nära som möjligt. Tips för läraren: Förr och nu-fotografierna kan bli en fin utställning

Fiske

• Hur kunde man fiska här förr i tiden och vad fångade man? Tips för läraren: Fiskets historia (Fiskemuseet)
• Dagens fiskemetoder och fångster. Ta också reda på hur reglerna för fisketillstånd ser ut. Tips för läraren: Östersjöns fiskresursers tillräcklighet för områdets invånare (WWF:s utredning), Fiske-Info (tidigare Havs-Info) bredvid Tekniska museet, ahven.net och Helsingfors stads webbplats
• Övervakningen av fisket i Helsingfors: hur och varför övervakas fisket? Tips för läraren: Helsingfors stads webbplats
• Hur förhåller sig principen om hållbart utnyttjande av naturresurser till fisket? Östersjöns fiskresursers tillräcklighet för områdets invånare (WWF:s utredning), Hållbart fiske (WWF), Fiskar – Jord- och skogsbruksministeriet
• Ta en fisketur! Tips för läraren: fråga efter redskap och handledning på förhand på Fiske-Info. Identifiera och fotografera fångsten. Utgående från fotografierna kan man göra en slutgiltig artbestämning och rita/måla bilder av fiskarna. Man kan tillreda fisken på en lektion i huslig ekonomi eller preparera den på en lektion i biologi eller kemi. Man kan åldersbestämma fisken med hjälp av dess fjäll.
• Ansamling av miljöfarliga kemikalier och mikroplaster i fisk; kan alla fiskar i Gammelstadsviken ätas? (Rekommendationer för intag av fisk: www.evira.fi)

Viks fåglar

Tips för läraren: Plan för skötsel- och användning av Natura 2000-området Gammelstadsvikens fågelvatten 2015–2024 (här finns mycket nyttig information och svar på många frågor)

• Varför tror du att vattenfåglar och vadare trivs i denna typ av områden? Och mindre småfåglar? Vilka fåglar kan ni se eller höra just nu? Tips för läraren: På sidan om Gammelstadsvikens arter på denna webbplats presenteras många fåglar som man kan se i området. På informationstavlan ”I vassen gömmer sig en mångformig artrikedom” intill spångstigen till Fårholmen berättas om vassen och dess arter.
• Magnus von Wright levde på 1800-talet och kan anses vara Viks första ornitolog. Vem var han? Tips för läraren: I Helsingfors stadsmuseums tjänst Finna kan man se 100 målningar som målats av Magnus von Wright.

Havsytan i ett föränderligt klimat

*Obs!* Det finns inte ännu någon skala på pålen, den kommer senare.

• Tips för läraren: Havsvattenståndet kan kontrolleras på Meteorologiska institutets webbplats och Helsingfors stads anvisningar för översvämningar finns på www.hel.fi/tulvaohje

Gammelstadsvikens gamla synder

• Vad betydde Vanda å för staden? Tips för läraren: Boende, jordbruk, industri, trafikförbindelser över land och vatten. I området fanns en hamn dit schaktmassor fördes. Området har med andra ord använts för många olika syften. När staden flyttades blev delar av området till och med ödemark och soptipp. Man har även tagit dricksvatten ur ån – åvattnets kvalitet? HSY.fi
• Särskilt på 1900-talet drabbades området av många olika slags skador. Fundera på vilka som är de centrala bidragande faktorerna till att marken och bottensedimentet i området har förorenats. Tips för läraren: jordbruk, avloppsvatten som sköljs ut med ån, avloppsvatten från staden, industri, soptippsverksamhet och förbränning av avfall, avstjälpningsplats för aska, avfallsjord. Havsbottnens tillstånd påverkas också av skadliga ämnen före tiden då avloppsvattnet renades ordentligt som spolas ut med Vanda ås vatten.

Tips för läraren: På området ansamlades alla sorters skräp, avfallsjord och aska – området blev en avstjälpningsplats. På området fanns verkstäder och lager. Detta syns bland annat i form av tungmetaller, övergödning och skadliga organiska föreningar. Man måste undersöka jorden och vid behov avlägsna den förorenade jorden och ersätta den med ren jord.

Naturvård

För Natura 2000-områden gör man upp en plan för skötsel och användning i syfte att trygga områdets skyddsvärden. När ni söker svaren bör ni börja med planen för skötsel och användning av Gammelstadsviken och därefter komplettera med information från andra källor.

Tips för läraren: Vieraslajit.fi

Övrigt material:
Våtmarkskort

Instagram: #harakanluontokeskus, #kallahdenniemi, #keskuspuisto, #lauttasaari, #mustavuorihelsinki, #pihlajasaari, #seurasaari, #uutela, #vallisaari, #vanhankaupunginlahti – bilder märkta med dessa nyckelord visas på denna sida.